Träna för välmående

Min semesterträning får betyget godkänt men inte mer. Det har blivit mycket promenader, tre gymbesök och bara sporadisk stabiliseringsträning/sjukgymnastik på golvet. Jag hade större ambitioner, men jag antar att det enda rätta är att ta nya tag. Lite positivt är att vi på våra olika boendet bodde lite ”off” och hade ett par km att gå till stranden och städerna. Och det var bra backigt. 

     
När jag har kommit hem ska det blir gymträning och simning torsdagkväll, fredag och lördag. På söndag får det bli en långpromenad. Jag är så träningsugen. Jag vet att träningen är min allra bästa medicin. Det är så skönt att träna för hälsan och för min funktions skull. Liksom inte haka på samhällets press på att träna för att se bra ut (enligt normen). Under mina tonår och ändå upp till 20 årsåldern hade jag ett sjukt förhållande till både mat och träning. Det var ett ständigt läsande på livsmedelsförpackningar, kaloriräknande, skrivande av diet-och träningsplaner, kompensatoriskt beteende och destruktiva timmar på gymmet. Tillslut ville jag inte visa min inbillade stora kropp bland folk. Efter att jag hade fått ordentligt vård var jag tvungen att sluta umgås med folk som bantade och var för träningsfixerade. Jag fick under en tid också helt sluta träna själv, som ett led i min behandling. Idag är jag helt frisk. Det tog ca 7 år av mitt liv. Jag är så glad att idag tränar för mig, för min hälsa, för min ryggs välmående. Det känns så mycket mer konstruktivt. För mig alltså. Vissa kan ha andra mål med sin träning utan att det är ”fel”. 

Men. Jag har nästan alltid en känsla av att inte gjort tillräckligt bra ifrån mig varje gång jag lämnar gymmet. Ibland funderar jag på om det är något som härstammar från min historia. Jag vet inte, men kanske är det så. Och jag måste vara observant på att inga gamla beteenden smyger sig på. Träna lagom och framförallt aldrig börja experimentera med maten. Jag får tex inte ge mig på någon LCHF-diet eller protein-kost för ökat muskelbyggande. För mig är det nyttigt att äta en kexchoklad bara för att. Så att jag aldrig får några livsmedelsförbud in i min hjärna igen. Så att jag aldrig, aldrig, aldrig börjar inbilla mig att jag blir tjock av sånt. 

Kram 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s