Känna att man lever (på gott och ont)

Nu har min rygg fått veta att den lever. Igår var jag på 30-årsfest från halv två på dagen till halv tre på natten. Helt sanslöst. Jag hade tänkt gå hem och vila en stund emellan men så blev det inte. Idag har jag åtnjutit både bakfylla och smärthugg i ryggen, riktiga ilningar från en mycket ilsken disk. Mitt extra dåliga ben är kvar sedan veckan. Det var ändå så roligt att det här är en av få gånger som jag kan säga att det var värt det. Jag tycker att jag tar så mycket hänsyn till ryggen hela tiden så att skita i den en kväll någon gång om året borde väl vara okej. Ibland vill man inte bromsa. Man vill bara vara med som ”alla andra”.

Nu har jag 8 arbetsdagar kvar tills jag får semester i tre och en halv vecka. Jag ska försöka göra mitt allra bästa, trots den här uppretade kroppen, med att träna ordentligt innan dess.Det får nog bli en del vattenträning och stab-träning. Det är nog det jag klarar av. I veckan ska jag även på MR (p.g.a. att jag eventuellt ska få en nervrotsblockad) och min nya bekantskap från midsommar har lovat att kolla på bilderna och ge mig ett utlåtande om min rygg. Jag har aldrig turen att ”ha kontakter” så det känns lite tursamt.

Ha en fin söndagkväll!

  

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s