Slut

Min hjärna och min kropp är helt slut. Jag jobbar 75 % nu och jag känner vilken skillnad det är på att jobba 50 % jämfört med 75 %. Jag har mer ont och även mindre tid och kraft till att träna.  Jag försöker ändå att utföra en ”träningsaktivitet” om dagen även om det blir mindre tung träning än förut. Och då har jag ju inte tränat tungt innan ska poängteras…

Jag står inför en stor förändring framöver och det är att jag har fått ett nytt jobb. Det är mitt absoluta drömjobb som jag har kämpat för att nå under ett par år  och jag kan inte avstå p.g.a. ryggen. Jag måste ge mig själv chansen. Jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag avstod p.g.a. att jag tvivlar på om min rygg kommer klara av det. Självklart är jag orolig och osäker på om ryggen kommer hålla, men jag kastar mig ut lite och hoppas på det bästa. Jag ska försöka leva så klokt jag kan i övrigt. När jag har kommit in i arbetsuppgifterna är min förhoppning att jag ska kunna jobba en del hemifrån. Tills dess måste jag prioritera jobbet och träning och jag kommer antagligen inte kunna hitta på så mycket utöver det. Jag har berättat för min nya chef att jag har problem med ryggen och att jag har haft det länge samt att jag har gått en tre månaders rehabilitering där jag har fått lära mig att ta hand om min rygg. Jag var så illa tvungen att berätta eftersom jag är deltidssjukskriven, men också eftersom det syns på mig att något är fel eftersom jag i princip alltid måste stå upp. Dessutom behöver jag hennes förståelse om det är något eller om det kommer hända något i framtiden. Nu har hon i varje fall inte köpt grisen i säcken, så att säga.

I går var jag på team building hela dagen (aj!) med min nya avdelning och det var mycket sittande (aj!). En sjukt påfrestande dag för ryggen helt enkelt och det känns idag. Jag kom ut ur rygg-garderoben ganska snabbt inför mina kollegor eftersom jag var tvungen att ställa mig upp efter ett tag och  och det var bara att förklara läget. Det ser ju lite udda ut när 13 personer sitter i en rund ring och en står upp. Min förhoppning är ändå att det ska vara relativt slutsnackat ang. min rygg och att jag inte blir en enda rygg på min nya arbetsplats. Nu har jag chansen att välja lite vem jag ska vara. På mitt tidigare jobb är jag ju i princip snälla Emma med ryggen. Jag är inte alls sugen på den där snäll-rollen och inte på rygg-rollen heller.

I morgon och på fredag ska jag på utbildning. Det innebär att vara mycket stilla och naturligtvis att alla deltagare ska sitta ner. Eftersom jag inte ens kan sätta ner ändan på en stol efter gårdagens slitage ringde jag utbildningsstället och frågade om det fanns någon lösning. De lovade mig att ställa fram ett ståbord och en bärbar dator till mig och det känns så skönt. Jag blir så glad när saker och ting går att fixa.

Jag har verkligen försökt att inte ta några Tramadol idag, men jag tror att jag nu faller för frestelsen. Det får bli det + en omgång Linnex.

Ha en fin kväll!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s