Tabletter, insikter och hemläxor

Hej!

Det känns som att jag har dålig koll på veckan som har varit. Jag har dubblat min dos Saroten och har haft ganska stora biverkningar, där jag i princip har sovit bort dagar. Jag har varit avstängd, extremt trött och allmänt zombieaktig. Igår gav jag upp och bestämde mig för att återgå till min vanliga dos eftersom att det är både är otäckt och ofunktionellt att vara nedsövd på dagtid. Saroten är en gammal antidepressiv tablett som ibland kan minska nervsmärta. Nu för tiden skrivs den inte så ofta ut mot depression eftersom SSRI ofta är att föredra p.g.a. mindre risk för biverkningar. Istället skrivs det ut mot långvarig smärta, nervsmärta och sömnproblem.

Nästa vecka tar smärthanteringskursen på Rehabstället slut och det känns faktiskt lite tråkigt. Den har varit mycket givande, intressant och lärorik. Jag har fått med mig massa bra förhållningssätt och tekniker för att både minska smärta och hantera den smärta som kanske inte går att minska. Vi har bland annat jobbat med medveten närvaro/mindfullness, avslappning, kommunikation (hur man kan kommunicera med sin omgivning om sina behov/gränser m.m.), aktivitetsplanering, ergonomi och hur man kan förhålla sig till negativa tankar. Det är svårt att säga vilket område som har varit mest intressant och nyttigt eftersom jag inser att alla dessa bitar är så viktiga för mig. Jag vill verkligen inte glömma det jag har fått med mig under min rehab. Jag har en fin liten väska med allt material och jag ska nog sortera, renskriva och gå igenom det lite då och då.

En insikt som jag har fått och som känns så positiv för mig är att jag tror på att jag kommer kunna jobba och fungera i samhället. Inte smärtfritt och inte obehindrat och kanske inte på samma sätt som en utan något funktionshinder, men det kommer gå på ett annat sätt. Just nu känner jag i alla fall en tacksamhet över allt som faktiskt fungerar och som jag kan göra. Jag känner att jag har släppt på allt eller inget tänkandet när det gäller jobb. Förut har jag tänkt att om jag inte kan jobba 100 % inom något jag har pluggat och göra superbra ifrån mig på jobbet är jag kass, värdelös och pinsam. Hemsk tanke va? Hemskt att man har en så elak syn på sig själv tillskillnad från på andra. Idag, i alla fall i den här sekunden, är jag glad för att jag faktiskt kan arbeta deltid. Det har jag inte kunnat jämt och det är många som inte kan det alls. Tack kroppen för att du gör ditt bästa. Jag kanske måste ta flera pauser och därmed kanske jobba lite långsammare, men jag kan bidra med annat. Omtanke, förståelse, några trevliga ord. Allt handlar inte om ren produktivitet på en arbetsplats.

Till varje tillfälle av smärthanteringskursen får vi en hemläxa att göra utefter förmåga och tid. Till nästa gång ska vi fundera lite över våra tidigare tecken på smärta för att kunna identifiera smärtan när den är påväg att öka och inte när den har ökat så mycket att inget annat hjälper än att lägga sig i sängen och ta värktabletter. Kan man identifiera den tidigt kan man sätta in åtgärder för att försöka bryta smärtaccelerationen.  Jag tycker det är svårt att finna tidiga tecken hos mig själv… Jag kommer ärligt talat inte på ett enda, men jag ska naturligtvis fundera över det lite mer. Det tyder kanske på att jag ignorerar dessa tecken för att kunna köra på.

Del två av hemläxan är att fundera över framtida situationer där det föreligger en risk för bakslag och vad man kan göra för att förhindra dessa. Denna del är lite enklare för mig. Jag har tre risksituationer som jag direkt kommer att tänka på:

  1. Gå upp i arbetstid – risk att jag blir för belastad att jag inte orkar träna, promenera, ta hand om mig själv med matlagning etc.
  2. Nytt jobb – risk att jag vill prestera bra och visa mig duktig så att jag gör avkall på mina/ryggens behov. Min nuvarande avdelning och mitt jobb läggs ner sista maj så nytt jobb kommer jag behöva.
  3. Resa bort/semester – risk att jag överbelastar mig med en jobbig resa och risk att jag inte gör mina övningar och tränar som jag ska.

Så vad ska jag göra för att förhindra detta?

  1. När jag går upp i arbetstid ska jag göra det på mina villkor och vara tydlig med vad jag behöver för att må okej. Jag tänker inte gå upp i 100 % på en gång utan ska försöka få trappa upp till 50 %, sedan 75 % etc. för att se hur det går. Det är viktigt att jag kan ta mig hem från jobbet och inte behöver ligga ner hela kvällarna och helgerna. Jag har träning att sköta bland annat.
  2. Här har jag ingen lösning så här ska jag be terapeuterna och de i gruppen om hjälp.
  3. Jag ska inte utsätta mig för resor till länder långt borta och är jag borta lång tid på semester ska jag ha med mig något litet redskap, kanske bollen. Dessutom ska jag hänga med min pojkvän till gymmet för han nosar alltid upp ett gym och går dit tidigt innan jag har vaknat.

Ha en fin söndag!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s